Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbelopp

"Vad är inkomstbasbelopp?"

Inkomstbasbeloppet,som årligen räknas om med hänsyn till den relativa förändringen i inkomstindex (dvs lönerna),har sitt ursprung ur Socialförsäkringsbalk (2010:110)   Allmänna bestämmelser om inkomstgrundande ålderspension 58 kap. 26-28§ och används bl.a i Inkomstskattelagen 57 kap.9 §
Här följer ett utdrag ur lagtexten:

"Inkomstbasbelopp"

Vissa beräkningar enligt denna balk ska grundas på ett inkomstbasbelopp som beräknas för varje år.
27 § Inkomstbasbeloppet för ett visst år motsvarar produkten av
- bastalet 43 313 och
- kvoten mellan inkomstindexet för det år inkomstbasbeloppet ska bestämmas för och inkomstindexet för 2005.
Det omräknade beloppet ska avrundas till närmaste hundratal kronor.
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om inkomstbasbeloppet.

Vissa beräkningar som anges i denna balk ska grundas på ett inkomstindex som beräknas för varje år. Inkomstindexet ska visa den allmänna inkomstutvecklingen.
Beräkningarna ska grundas på ett inkomstindex för 1999 om 100,00.
11 § Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkomsterna, efter avdrag för allmän pensionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år och högst 64 år. Vid beräkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket. Lag (2011:1434).
12 § Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år ska motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som anges i 11 § under en period av tre år före det år inkomstindexet avser.
När inkomsterna beräknas ska den årliga förändringen i det allmänna prisläget under samma treårsperiod, räknat från juni till juni, räknas bort. Det framräknade värdet ska därefter räknas om med förändringen i det allmänna prisläget i juni två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i juni året närmast före det året.
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om inkomstindexet.Regeringen har givit Pensionsmyndigheten (med hjälp av  Försäkringskassan) uppdraget att för år 2012 och följande år utifrån bestämmelserna i 58 kap. socialförsäkringsbalken beräkna inkomstindex och inkomstbasbelopp. Pensionsmyndigheten ska samråda med berörda myndigheter.

"Inkomstindex"

Värden

2013 2014 2015 2016 2017
Inkomstindex 154,84 155,61 158,91 162,14 168,16
Inkomstbasbelopp 56 600 kr 56 900 kr 58 100 kr 59 300 kr 61 500 kr

Det oavrundade inkomstbasbeloppet för år 2005 är 43 313 kronor och det ska betraktas som ett ”bastal” vid beräkningen av inkomstbasbeloppet. Enligt 58 kap. 27 § i socialförsäkringsbalken (2010:110) ska inkomstbasbeloppet räknas fram genom att bastalet 43 313 multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet för det år inkomstbasbeloppet avser och inkomstindexet för år 2005. Det omräknade beloppet skall avrundas till närmaste hundratal kronor. För inkomstbasbeloppet 2014 innebär detta att bastalet räknas upp med kvoten av inkomstindex för 2014 (155,61 enligt Pensionsmyndighetens beräkning) och 2005 (118,41). Med utgångspunkt att inkomstindex för 2014 fastställs till 155,61 beräknas inkomstbasbeloppet för år 2014 till 56 900 kronor

Inkomstindex för år 2014 har beräknats till 155,61. Det innebär en indexökning med 0,5 procent jämfört med 2013 års indextal 154,84. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2012 och 2013

"Inkomstbasbelopp används bl.a vid beräkning av gränsbelopp" (inkomstskattelagen 57 kap. 10 § IL)

Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är summan av
1. årets gränsbelopp, och
2. sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter.

För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska det sparade utdelningsutrymmet i stället räknas upp med statslåneräntan ökad med en procentenhet.
Årets gränsbelopp är
1. ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, eller
2. summan av

– underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter, och
– för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 6 § lönebaserat utrymme enligt 16–19 a §§.
För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska statslåneräntan i stället ökas med en procentenhet.


Reservfond

Reservfonden

"Dolda utdelningsbara medel"
Lägsta tillåtna aktiekapital är idag 50 000 kr. Enligt tidigare regler var det lägsta tillåtna aktiekapitalet 100 000 kr, det fanns också, då, en regel som krävde att aktiebolaget avsatte minst 10 % av sin årsvinst till reservfonden, tills den utgjorde 20% av registrerat aktiekapital.

Exempel:
Aktiekapital = 100 000 kr

Lagstadgat krav på total avsättning till reservfonden = 100 000 * 20% = 20 000 kr.

I de flesta fall av äldre 100 000 kr:s bolag så finns det avsatt 20 000 kr till reservfonden. Då reservfonden, liksom aktiekapitalet, utgör bundet eget kapital för bolaget är den inte utdelningsbar.

Det finns en enkel lösning på detta.

Använd bolagsverkets blankett 840 (ansökan om tillstånd att minska reservfonden eller vinstutdelning)

Bifoga protokoll innehållande texten "" nedan.

Skriv under och skicka in samtliga handlingar till Bolagsverket, glöm ej betala in avgiften.

"
Intyg om underrättelse till kända borgenärer

Undertecknad styrelse i X AB, 555555-0000, intygar härmed att samtliga av bolagets kända borgenärer har underrättats om bolagets minskningsbeslut, innebärande minskning av bolagets reservfond (uppgående till xx xxx kr) till 0 kr och därmed överföra kapitalet till fritt eget kapital.

Stockholm 201x-11-02

X AB

Samtliga styrelse ledamöters namntekning

Samtliga aktieägares namnteckning

"


Ränta fåab

Ränta på lån till eget bolag, fåmansföretag

Ränta på lån till eget bolag, fåmansföretag

Kammarrätten i Sundsvall anser att ägarens kreditrisk är lägre jämfört med en extern långivares risk. Vad som är marknadsmässig ränta måste bedömas med försiktighet, särskilt eftersom det gäller ett fåmansföretag.

Kammarrätten instämmer i Skatteverkets bedömning att statslåneräntan plus 3 procentenheter utgör marknadsmässig ränta. (Identifikationsnr: 1642-11)

Exempel:

Att använda statslåneräntan (Slr) per 30 november året före ränteberäkningsåret är ett godtagbart sätt.

Statslåneräntan (slr) 30 nov 2011 1,65%
Godkänd räntesats 1,65% + 3% 4,65%
Utlånat till bolaget 1 jan 2012 100 000 kr
Ränta för januari 2012 (avrundat) 100 000*4,65%/12 mån 388 kr
Skatt på räntan (30%) 388 * 30% 116 kr
Netto till långivaren 388 - 116 272 kr

skattetillägg

Skattetillägg olagligt

"Olagliga skatteböter sopas under mattan"

Europadomstolen har gjort klart att skattetillägg är ett straff och ingen avgift, vilket innebär att vanliga straffrättsliga regler gäller.En straffbestämmelse får inte ges en vidare tillämpning än dess ordalydelse medger anses självklart. "Enligt brottsbalken gäller även den grundläggande regeln att en gärning, om inte annat är särskilt föreskrivet, ska anses som brott endast då den begås uppsåtligen. För att inte enbart uppsåtliga brott utan också vårdslöshet ska kunna bestraffas, måste detta alltså uttryckligen framgå av brottsbeskrivningen."
Reglerna om skattetillägg säger inte något om uppsåt eller vårdslöshet. Det innebär att en oriktig uppgift kan anses som brott endast om den lämnats uppsåtligen. För skattetillägg krävs alltså att Skatteverket bevisar att en oriktig uppgift gjorts med uppsåt.

Skatteverket har således bevisbördan för att den skattskyldige varit vårdslös.